Taggad: kalkyl

eLearning Blueprints – del 2

bootstrapper blueprint lighthouse

När du klargjort vilka som ska använda ditt digitala läromedel, vilka som du har nytta av och vilka som kan vara till besvär för projektet är det dags att börja räkna på vinsten.

Ska man börja med det nu!? Sånt gör man väl först av allt?

Både ja och nej skulle jag säga. Förmodligen kontaktas du, eller företaget du jobbar på, inte innan uppdragsgivaren beslutat sig för hur stora kostnader samtalet med dig slutligen kommer leda till.

Det betyder att projektet ni bestämmer er för att starta initialt kommer tyngas ner, rent ekonomiskt, av den tid du investerar i att skapa ramverket inom vilket pengarna kommer tjänas.
Krångligt? Egentligen inte – kolla här!

Kalkylen (-erna)

Nosar man runt finns det en del skrivet om vad eLearning kostar och hur man gör för att få till en offert som kunden kan tänka sig att godkänna. Svårare är det att hitta den gyllene länk som leder till plus på sista raden i räkenskaperna. Varför är det så?

Tja, skulle du slänga ut din mödosamt framtagna framgångsformel till kreti och pleti? Bara så där? Trodde inte det. Ändå finns hopp!

Förra seklets beräkning av ROI för eLearning

Traditionellt finns tre sätt att räkna hem investeringar:

1. Procent: Intäkter minus kostnader genom kostnader gånger 100 = ROI
Exempel: Om intäkterna är 600 000 och kostnaderna 350 000 är ROI 71,4%

2. Proportion: Vinsten delat med investeringen.
Exempel: 160 000 / 40 000 = 4:1

3. Break even: Tiden till nollresultat är investeringen genom vinsten gånger tid.
Ska vi uppnå vinstmålet under ett är blir exemplet alltså:
40 000/60 000 x 12 = 0,25 x 12 = 3 månader eller 90 dagar.

Så då vore det ju enkelt att ta dessa formler och vips! har man ett gott underlag att sticka till kunden.
Problemen är dock två: dels kan ingen hitta beräkningsformler för vare sig kostnader eller intäkter som helt införlivar marknadens dynamik och förhåller sig stabila, dels är prognoser byggda på instabila beräkningar svaga länkar i den följande matematiken.

När beställare av digital läroverktyg började bränna fingrarna första gången, i början av 90-talet var det främst en faktor som fick glädjesiffrorna att gå upp i rök: prissättningen av projektet.

Förvånad? Trodde inte det. Köpare av eLearning liksom av mjukvara, SEO, reklam och likande var och är sällan initierade eller kanske ens intresserade av produkten eller tjänsten de dyrt får betala. De har kanske kommit till insikt om att något behöver göras samtidigt som en duktig säljare övertygat dem (ofta med hjälp av de tre ovanstående räkneexemplen) att eLearning är bättre än både skivat bröd och Raketost.
Då visste få hur en korrekt projektbudget lades upp – inte producenterna och rakt inte köparna.

Modern, snygg och klok beräkning

Fast så är det ju inte nu inte. Nej, nej!
Nu har alla benkoll och inga projekt går i stöpet. Not.

Skillnaden är att vi producenter har lärt oss läxan – ofta den svåra vägen – och i större utsträckning än tidigare tar höjd för tidigare helt förbisedda parametrar när vi räknar ut vad eLearning egentligen kostar. Vilka parametrar är då de nya svarta?

Först och främst har vi alla direkta kostnader, alla direkta kostnader för att planera, utveckla, skriva eller översätta, producera, testa, sjösätta, utvärdera och uppdatera det digitala läromedlet. Det finns säkert ett tiotal delar av produktionen som jag inte har med i stycket ovan – du förstår säkert andemeningen.

Sedan har vi alla kostnader som kunden får i knät beroende på hur hens eLearning ska spridas eller användas där hemma på firman.
Jobbar vi med Flipped classroom finns otalet (oförutsedda beroende på graden av framsynthet) kostnader till exempel: resekostnader – både den faktiska och förlusten i mantimmar, måltider, boende och så vidare. Väl hemma behöver deltagaren förses med programvaror, support, manualer etc.

Räkning med ROI förutsätter vissa saker som både är statiska och dynamiska till sin natur. Till att börja med behöver en tidsaxel eller ett flödesschema göras som beskriver när kostnader uppstår. Huvudområdena kan sägas vara de nedanstående:

1. Basutgifter

– tidsåtgången för det digitala läromedlets totala process
– det totala antalet kursdeltagare
– ersättning till instruktörer – i förekommande fall
– ersättning till eller kostnader för deltagare

2. D&D – Design and Development Costs

De två faktorer som påverkar kalkylen är främst om produktionen ska ske in-house – på egen hand, eller med externa leverantörer.

3. Leverans- eller spridningskostnader

Här råder enkel matematik – ju fler deltagare desto bättre.
Faktorer att räkna med i det här området är till exempel
– antalet delar i eLearningmaterialet
– eventuella kostnader knutna till instruktörer
– total kostnad per deltagare
– kursmaterial
– lokalkostnader
– övrigt som lagringsmaterial, elektronisk presentationer, mjukvara

Här går det ganska enkelt att se att ju fler deltagare som
tar del av eLearningen desto lägre blir kostnaden per deltagare.

4. Uppdatering och underhåll

En av de absolut viktigaste utgifterna rör administration och uppdatering.
Nytt innehåll – content – ska in med jämna mellanrum, teknisk support och programuppdateringar likaså.
Ligger eLearningen på CD-ROMer kräver varje uppdatering ofta support till varje deltagare.

Verkar dyrt – är det värt det?

Tveklöst ja! Eller snarare – ska kunden ändå utbilda eller utveckla sin personal eller sina kunder är eLearning absolut ett alternativ att ta under övervägande. Man kan se både konkreta som mera immaterialla fördelar med eLearning.

– ökad försäljning genom förbättrad kännedom om produkt/tjänst
– ökad kundnöjdhet genom mera genomtänkt försäljning
– färre defekta enheter i tillverknings- eller montering

Allt ovan kan kvantifieras genom att via eLearning knytas till processöversyn och med det mätas i kronor och ören istället för
i bråktal och procent enbart – och det är riktigt bra!

Förutom de konkreta vinsterna är mer abstrakt utdelning en anledning att överväga eLearning. Exempel på detta är förbättrad stämning och effektivare produktion på grund av ökad teamkänsla och minskad stress bland anställda eller studenter. Även om det inte är enkelt att mäta dessa värden visar medarbetarenkäter att väl genomförd eLearning får deltagaren att växa och känna sig duktigare, tryggare och bättre lämpad att utföra sitt arbete eller sina studier.

Nu har du ett underlag för att i samråd med din kund att besluta er för att köra eller låta bli. Ingetdera alternativ är direkt dåligt – blir det inget och du gjort ditt jobb ordentligt är chansen stor att ni skiljs åt med ömsesidig respekt och att kundens nej inte är ett nej utan mera ett inte just nu.
Kör ni är det ju bara att gasa!

Nästa steg gäller planering, struktur och framför allt innehåll!

Vill du läsa de andra två delarna i den här artikelserien hittar du dem här.

eLearning Blueprints del 1eLearning Blueprints del 3

Share Button